Ödmjukhet och förväntan...

Den 5 november 2020 valdes jag till kommunalråd i Västerås. Det är nog det största och finaste, näst efter min dotters födelse, jag upplevt. Jag är extremt ödmjuk, rörd och förväntansfull för detta uppdrag. Och i samband med detta väljer jag av att damma av den här gamla bloggen. Jag behöver på något vis ett ställe att få utlopp för mina tankar och tyckande. När det rör politik i allmänhet, och lokal västeråspolitik i synnerhet. 

Och jag vill väldigt gärna kommunicera med Er! Har ni tankar och ideér eller bara vill lyfta en viktig fråga. Tveka inte att ta kontakt. Är det något som jag tycker är viktigt så är det att vara tillgänglig. En titel är bara en titel, men ett uppdrag förpliktigar. Jag representerar er!

* * *

Idag är det Måndag. Pandemin håller fortfarande världen i ett grepp. Ett för övrigt hårdnande grepp då smittspridningen ökar i Västmanland. Det må vara tjatigt men vi har inget alternativ; vi måste hålla i och hålla ut tillsammans. Hålla avstånd, Tvätta händer, Vara hemma när vi är sjuka och Undvik folksamlingar.

Just det sista är det ju si och så med. I många köpcentrum märker man inte att en global pandemi fortgår. Vi måste skärpa oss. Det är faktiskt, på liv och död. Ju bättre vi klarar av att vara disciplinerade nu, desto större chans att fler får fira jul och nyår med sina nära och kära, friska och krya. Så tänk till. En gång till.