Västmanland brinner. Kliv upp från sandlådan!

"Den största branden i modern tid". Kvällstidningarnas rubriker är sensationella. Och det som händer är sensationellt.

Västmanland, mitt Västmanland, står i brand. De skogar jag vandrat i så många gånger. De orter man regelbundet är i, besöker och åker igenom är hotade av eld och evakuering. I Västerås, några mil bortom eldinfernot ligger det en påtaglig branddoft. Stundvis bäddas stan in i en tät rökdimma. Som en kuslig påminnelse om vad som pågår. Surret från helikoptrar och flygplan som arbetar nästintill dygnet runt är ständigt där. Det är som västmanlänning omöjligt att inte vara berörd.

Människoliv har krävts. Enorma värden, av både ekonomisk och emotionell art har gått upp i rök. Folk har flytt, fått kommit tillbaka och flytt igen. Det är nog svårt att riktigt förstå den tragedi många av dom i det direkt drabbade områdena har drabbats av.

Den allmänna känslan här är dock att vi stolta står upp för varandra. Västmanlänningar (och folk från hela landet) har engagerat sig frivilligt en masse. Förnödenheter, evakueringsplatser, fysiska insatser, näringslivet, jordbruket, kommuner, landsting. Alla gör det man kan med det man har. Det gör mig stolt. Och glad. Och ger en stark framtidstro.

Det kommer komma en tid att dissekera hur och varför det hela började. Vems är felet? Vad kunde man gjort bättre? En del av dessa diskussioner pågår redan. Har vi tillräcklig helikopterberedskap? Varför har inte försvaret en bättre kapacitet att gå in med aktiva resurser? Det är inte så konstigt att ens första ryggmärgsreflex blir "hur kan detta hända?!"

Foto: DN

Och visst, det går att diskutera resurser och en långtgående havererad krisberedskap i Sverige (vi pratar de senaste 20 åren), även om fokus på att få själva elden under kontroll självklart är mer prioriterat och intressant. Men människor agerar inte alltid helt rationellt under kris (undertecknad inkluderad).

Men något som får mig att för en stund tappa glädjen över människors solidaritet är när partister, från hela skalan använder denna katastrof för att kasta pajer på varandra fram och tillbaka.

"Vem får besöka och varför?" "Varför besöker inte XX?" "Varför besöker YY?" "Det är ZZ fel!" "Nu ser ni! Vi behöver flygplatser!" "Flygplatser släcker inte bränder!" "DD gör fel!" "OO hade kunnat gjort allting annorlunda!"

Sluta nu. Detta är verkligen inget tillfälle som är ett "ah! möjlighet att plocka politiska poäng"-tillfällen.

Det är dyrköpta poäng kan jag meddela. Skulle man ta de senaste dygnets twitterflöde och skriva ut det och åka till brandområdet och visa upp för de frivilliga, hjältarna i släckinsatsen och de drabbade boende och företagarna skulle man förmodligen åka på en snyting.

Uttalanden, politiska poäng på presskonferenser och talepunkter räddar varken liv eller släcker bränder.

Låt oss få branden åtminstone under kontroll och människor tillbaka till sina hem innan pajkastningen börjar.

Kontrasterna är ganska stora. Träffade den centerpartistiska gruppledaren på  morgonen. Vi satt en stund och pratade om det inträffade. Det vi diskuterade var oron, för vänner, bekanta, för skogen. Vikten av räddningsinsatsen och om sammanhållningen.

Det fanns inte på kartan att börja kasta politiska floskler på varandra, och då ska jag i all ärlighet villigt erkänna att vanligtvis inte drar mig för att debattera eller kritisera alliansföreträdare i allmänhet och centerpartister i synnerhet.

Vi dryftade också ämnet om besök. Bägge var rörande överens om att besöken var bra. Att Löfven besökte det socialdemokratiska kommunalrådet Åsa Eriksson och stöttade henne i det som jag bara kan anta är den största kris hon varit tvungen att hantera som kommunalråd. Att Eskil Erlandsson (C) och Karin Enström (M) på plats orienterade sig om läget. Till och med att kungen var där och visade sympati med de drabbade. Och då är jag inte ens rojalist.

Kontrasten till den politiska debatten var ganska slående när man några minuter senare går in på twitter och läser hur alla sidor sitter och pekar finger åt varandra om vem som är mest opportunistisk.

Till alla er vill jag bara säga: Kliv upp från sandlådan!
Debattera gärna krisberedskap och hur man i framtiden kan undvika såna här katastrofer. Diskutera insatsen. Bidra med det ni kan bidra till för släckinsatsen. Uppmärksamma de hjältar till män och kvinnor som sliter dygnet runt i de västmanländska skogarna för att bekämpa elden.  Men sluta försöka plocka billiga poänger i sandlådan.

Det återstår också att se hur stor debattviljan är när väl själva elden är under kontroll. Kommer "vems-fel-debatten" vara lika aktiv då?

6 kommentarer:

  1. Anonym sa...:

    Det bästa jag läst från en politiker senaste veckan.

  1. Anonym sa...:

    De politiker som försöker växla upp sina egna intressen samt ser alla chanser att kasta pajer över partigränserna, kommer inte få det lätt med något folkligt förtroende överhuvudtaget, framöver. Det ska vi sunda och vettiga väljare se till. I en krissituation håller man käft och hjälper till på alla medmänskliga sätt det går. Pajerna man bakat och kastar på varandra ska ligga i beredskap för att fylla tomma, slitna och uttröttade magar i stället. I magar som nu sliter ont.. Så politiker.. Håll er stora trut och baka i stället! Eller bidra med annat som får en direkt verkan.

  1. Anonym sa...:

    Du och jag delar inte politisk åsikt, men det här var bland det klokaste jag läst en politiker skriva någonsin!
    Stor heder åt dig!

  1. Anonym sa...:

    Bra skrivet!!

  1. Men..Jonas, nu är det ju du som kastar pajen och plockar "poäng". Dessutom helt utan konstruktiv inlaga i sakfrågan. Du har således satt dig själv i idiot-facket. Snyggt jobbat! ;)

  1. Anonym sa...:

    Politiker försöker alltid "kasta pajer" på varandra. I det här läget borde dom hålla sig ifrån detta. Dom kommer inte att vinna poäng på det här. Att regeringen/staten inte har någon som helst tanke på att med statliga medel hjälpa alla, som på grund av branden, förlorat egendom på mångmiljonbelopp är en skymf för de drabbade. Västmanland kommer att gå i konkurs. Det är tragiskt det som hänt. Detta är en naturkatastrof. och det är inte över ännu. Branden är inte släckt.
    Regeringen kunde agerat tidigare, vad gäller hjälp från EU-länderna.Ryssland erbjöd hjälp, men regeringen sade nej med motiveringen; "Det skulle innebära större risk att ha ytterligare ett plan i luften". Som jag ser det så har det, vad gäller de plan och helikoptrar som använts i att bekämpa branden, verkligen klarat av säkerheten i luften utan incidenter. Branden rasade i ilfart i vårt Västmanland. Nya bränder uppstår lite här och var i vårt land.
    Det är dags att införskaffa flygplan för att bekämpa skogsbränder. Vi har och får varmare och torrare klimat än vi haft tidigare. Detta som hänt och händer nu i Västmanland med den enorma skogsbranden, kan hända igen. Vi måste vara beredda på det . Så se till att göra skäl för lönen politiker. Ta ett snabbt beslut om att införskaffa brandbekämpningsplan som de som i dag kämpar för att släcka branden i Västmanland.