Orimligheten i alliansropen om sänkta löner....

Igår var det debatt i riksdagen om den ekonomiska vårprospositionen. Vid flertal tillfällen tog olika alliansföreträdare chansen att påpeka att de tycker att det är ett problem med för höga ingångslöner. Speciellt var centerpartiets Annie Johansson mycket tydlig i detta.

Hon resonerar enligt följande modell att eftersom det finns folk som står utanför arbetsmarknaden så måste det betyda att ingångslönerna är för höga och då följdaktligen måste sänkas. Folkpartiets Carl B Hamilton tyckte att "facken inte behöver skrika på stora lönehöjningar för vi sänker ju skatten". Det finns något mycket oroande och alarmerande i dessa två olika resonemang. ´

För det första, ett jobbskatteavdrag istället för en lönehöjning är ett hot både mot arbetstagarnas framtid och den för alliansen så viktiga konsumtionen. En skattesänkning generar inte pensionsavsättningar för arbetstagarna. En skattesänkning ökar inte individens köpkraft så länge priserna ökar. En låg lönehöjning (vi kan ta årets löneöversyn och SKTF som exempel) innebär att reallönerna minskar. SKTF har en individuell lönesättningsmodell, men man har ändå ett centralt avtal som man gärna betraktar som ett golv (sen att arbetsgivarna mer behandlar det som ett tak kan vi prata vidare om vid senare tillfälle). I år ligger det centrala avtalet på 1,5%. Inflationen beräknas landa på 2,5%. Detta blir ett problem. Arbetstagarna får en löneökning som inte är skyddad mot prisökningarna och därigenom försvagas köpkraften.

När köpkraften minskar, minskar tillväxten. Att lösa skattesänkningar vara metoden för att få en "löneförhöjning" är ingen bra idé. Skatteavdrag genererar inga pensionsavsättningar. Det gör lön. Så inte nog med att vi urholkar köpkraften, vi permanentar den i framtiden också.

När det gäller ingångslönerna så ställdes Annie Johansson mot frågan "Så anser du att en barnskötare med en ingångslön på 16070kr har för hög ingånslön?" och Johansson svarade att så måste vara fallet då det står folk utanför arbetsmarknaden. Detta resonemang var helt obegripligt varpå jag själv frågade henne om hon på fullaste allvar kunde tycka att den ingånslönen var för hög, något svenska folket inte håller med Johansson om. Hon svarade "...helt uppenbart, för hög idag".

Enligt centerpartiet så tror man att så länge fler får jobb är allt bra. Bagatellen att faktiskt kunna försörja sig på sitt jobb var inte så viktig. Detta är skrämmande. Vad är full sysselsättning värt om arbetstagarna inte kan försörja sig på sina jobb? Vad händer den framtida barnskötaren som ska ta ett jobb för mindre än 16070kr när hon eller han vill skaffa en familj? Blir sjuk? 80% av mindre än 16000 är inte mycket. Vågar man ens tänka på om denna nyanställda skulle bli sjuk en längre tid. Då är vi nere på 70%. Det är inte rimligt. Vilken väg är det centerpartiet går? Är det den mot en arbetsmarknad där arbetstagarna måste ha 2-3 jobb för att kunna försörja sig?

Johansson menar att en låg ingångslön med en stark löneutveckling skulle lösa alla problem.
Hur tänker centern då? Arbetsgivaren kan inte anställa nytt folk för att dem är för dyra. Varför skulle man då vilja höja lönen extremt mycket året efter? Om vi sänker ingångslönen (låt oss fortsätta jobba med barnskötarens 16000) till 13000. En jättestark löneökning året efter kanske resulterar i 16000. Alltså är vi tillbaka på ruta ett. 16000 är redan det för lågt.

Detta resonemang kan vi applicera på valfri yrkesgrupp; Socialsekreterarnas 24000 blir kanske 20000 för att sen bli 24000 igen några år senare, Byggnadsingenjörernas 27000 blir 23000 för att bli 27000 igen....osv osv osv.

Centerns förslag är alltså att slå undan benen för löntagarna, försämra deras köpkraft, utöka löneskillnaderna mellan män och kvinnor och sen paketera detta under "Full sysselsättning". Jag skulle vilja kontra med genom att säga att detta är just motsatsen till vad centern brinner som mest för; frihet. Detta är ofrihet.

Lönedumpning och försämrade villkor kommer aldrig kunna vara en kvalitetsstämpel.

Ta tag i den riktiga heta potatisen istället. Ta itu med skolan och se till att vi får en bättre utbildning som faktiskt passar mot de kommande behoven på arbetsmarknaden. Ta itu med krångliga regler för nyföretagare. Uppmuntra människor till entrepenörskap och uppfinningsrikedom. Kom igen, våga agera. Försämra inte människors möjlighet att kunna nå sina drömmar och mål genom att slå undan medlen att faktiskt få betalt för sitt arbete....