Friheten vs. Stabiliteten

Följer folkets uppror i mellanöstern. Människor kräver grundläggande rättigheter, drägliga förhållande och ett slut på förtryck och korruption.

Detta är mänskliga rättigheter, varje människas okränkbarhet och rätten att uttrycka sin åsikt. Det är grundstenarna i varje fungerande, öppet och demokratiskt samhälle.....borde man tycka.

Inte när det gäller mellanöstern verkar det som. Det i vanliga fall demokrati- och fredspredikande EU och USA är nästan lamslagna, sena och för klena i sina aktioner. Man gömmer sig bakom argument såsom att det är folket som måste få göra sitt val. Det får mig att fundera om folket i dessa länder verkligen väljer att bli massakrerade och dödade av en förtryckarregim?

När det hände i Tunisien reagerade västvärlden inte speciellt mycket, då Tunisien inte är något land som är "viktigt" för regeringar och företag i väst.

Annat lät det när Egypten stod på tur. Först uttalade man sig stödjande till regimen, växlade till att mana till lugn och stabilitet, och bytte återigen när man märkte vart de bar hän till att förklara sitt stöd till demonstranter och demokratikämpar. Får en att spekulera lite i om det mest handlade om att rädda det som räddas kunde, att inte sitta med brallorna helt nere när maktskiftet genomfördes och riskera att bli betraktad som en medlöpare och supporter till den gamla förtryckarregimen.

Nu blev det mest så att det blev USA primärt (då USA är det land som hade störst intressen i Egypten efter Israel) som fick klä skott för kritiken. Vad sade Sverige och då genom vår utrikesminister? När Mubarak väl avgått gav han sitt stöd till demokratikämparna och fördömde honom. Dags då.

Nu är det Libyen. Med en galen tyranns handlingar försöker Ghadaffi slå ner regimkritikerna. Flygbomber, dödsbränningar, legosoldater som dödar urskiljningslös, artellerield mot demonstranter osv. Vad gör EU? Vad gör Sverige? Sverige med vår utrikesminister (som innan han blev utrikesminister själv gjorde affärer med förtryckarregimen i Libyen). Carl Bildt går ut och pratar om stabilitet. Igen. Visserligen gör man halvhjärtade försök att politiskt korrekt fördöma våldet och mana till lugn och hänvisa, återigen, till stabiliteten men det faller kort.

Vi måste ta initiativet. Frysa Libyens tillgångar, avsluta alla affärer, relationer, handelsembargon, flygförbud...ja, alla tillgängliga medel. Vi måste sätta press via EU (och dessutom läxa upp den italienska travestin till statschef), FN och försöka få USA att sätta press.

Varför västs vekhet?
Det stavas OLJA. Dessvärre. Igen.
Vi har sett det flera gånger förr. Vi pratar om demokrati, stödjer korrupta förtryckarregimer som förser oss med olja eller andra tillgångar, och låtsas som att allt är bra.

Nog nu. Agera. Som medmänniska på denna planet finns inte alternativet "vi får avvakta och se hur utvecklingen går"....det finns ett antal bilder, filmer, telefonsamtal och ögonvittnesskildringar som faktiskt påvisar att ju längre vi avvaktar, desto större blir mordet på vanliga människor som bara vill ha rätten att faktiskt få sin röst hörd och att få välja sitt ledarskap. Något vi i väst, påstår att vi värnar, försvarar och skulle dö för.......do we really?

0 kommentarer: