Reformation

Reformation. Smaka på det en liten stund. Sug in ordet. Reflektera över det. Vad står det för? Vad menas med det? Hur ska den ske?

För mig handlar det om att skoningslöst vända blicken mot sig själv. Hur står jag i förhållande till motsatsen? Vad vill jag uppnå? Hur ska jag göra det?

Jag har för närvarande ett heltidsuppdrag som förtroendevald inom fackföreningsrörelsen. Och nej, det är inte inom LO-kollektivet. Vi jobbar stenhårt med reformation, och har så gjort ett tag nu. Vi är inne på det 3-4 året av intensivt arbete, vi är inte nära målet ännu. Vi har däremot kommit så långt så att folk nu äntligen börjat vända blicken inåt mot sig själv och granska. Det går långsamt, men framåt. Resultaten är intressanta, och omedelbart. Vi ser bland annat en helt annan aktiv nivå ute på arbetsplatserna. Medlemsantalen växer, i stark kontrast till de "traditionella" organisationerna som jobbar på som man alltid gjort.

Vad vill jag komma med detta? Jo, när man läser om Socialdemokraternas "post-val analysgrupp" och reformationsarbetet i partiet blir man lite mörkrädd. Man ska, som man säger, analysera och dra lärdom av valnederlaget. Okej, så långt så bra. Men problemet är dess tidsramar. Förändring sker inte över en natt. 4 år är en pisskvart i detta sammanhang när man ska ändra och fart på något som stått still i 10 år. Det borde vara bråda dagar hos (S). Det finns liksom inte tid att "låta lite tid gå". Inte om man menar allvar med att verkligen vilja förändra sig och vinna valet 2014.

Det finns bara en väg för människor i livet, och den går framåt. Denna ekvation gäller även partier och i synnerhet socialdemokratin.