Det fria skolvalets verklighet: En marknad som sliter isär skolan

Det fria skolvalet, en gång framställt som en möjlighetens revolution, har förvandlat det svenska skolsystemet till en marknadsplats där vinstintressen och statusjakt tagit över den grundläggande uppgiften: att utbilda alla barn lika. Resultatet av denna utveckling har blivit en ökad segregation, där elever sorteras efter föräldrarnas plånböcker snarare än efter sina egna behov och förutsättningar. En obehaglig realitet, men dessvärre sann.

"Segregationen breder ut sig, inte bara geografiskt, utan också i klassrum runt om i landet"

I den tillspetsade tävling om skolvalen, där alla ska kunna "välja rätt", har vi skapat ett system där skolor inte längre möter elever som individer med unika behov. Istället har de blivit varor som måste förpackas och säljas till högstbjudande. Konsekvensen? En skola där resursstarka föräldrar navigerar sina barn till de mest prestigefyllda utbildningarna, medan de som inte har samma förutsättningar stannar kvar i ett alltmer utsatt läge. Segregationen breder ut sig, inte bara geografiskt, utan också i klassrum runt om i landet.

Det fria skolvalet har inte bara bidragit till en ökad segregation mellan skolor, utan också till en snedvridning av resursfördelningen inom skolsystemet. När elever från mer resursstarka hem väljer bort skolor för "bättre" skolor, lämnas de bortvalda skolorna ofta med en större andel elever som har större behov av stöd och resurser. Detta innebär att dessa skolor tvingas lägga betydande resurser på att möta dessa elevers behov, något "de bättre skolorna" inte behöver göra.

Denna ojämna resursfördelning riskerar att ytterligare försämra de kommunala skolornas förutsättningar att erbjuda en högkvalitativ utbildning, och förstärker samtidigt den negativa spiralen där elever som har råd och möjlighet flyr till andra skolor, medan de mest utsatta blir kvar i en alltmer pressad miljö. 

Detta skapar en ond cirkel där klyftorna i samhället vidgas och där skolan, som borde vara en kraft för jämlikhet, istället bidrar till att förstärka ojämlikheten.

Marknadens intåg i skolan har dessutom skapat en ny typ av vinstmaskiner. Friskolor, som förvisso kan ha en viktig roll att spela, drivs alltmer som företag med fokus på att maximera avkastning snarare än att säkra elevernas kunskaper och framtid. Detta innebär att undervisning och lärande sätts på undantag till förmån för effektivitet och kostnadsbesparingar. Det är en enkel matematik för friskolekoncernerna: färre lärare, mindre undervisningstid, lägre kostnader – och högre vinster. Den svenska skolan, en gång en av världens mest jämlika, har blivit en plats där pengar styr.

"Skolorna måste visa upp siffror som lockar nya kunder, förlåt, elever...."

Vad värre är, hela denna marknadisering har lett till en omfattande betygsinflation. Skolorna måste visa upp siffror som lockar nya kunder, förlåt, elever, och då blir det helt enkelt lättare att höja betygen än att förbättra undervisningen. Lärare pressas att ge högre betyg än vad som är motiverat, och eleverna, som borde stå i centrum, lämnas i ett system där betygen är en marknadsföringsstrategi snarare än ett verkligt mått på kunskap.

"Vi måste också våga tala om det fria skolvalet för vad det verkligen är: ett system som gynnar de som redan har"

Så vad gör vi nu? Hur stoppar vi denna utveckling innan den drar med sig hela vårt utbildningssystem? För det första måste vi inse att skolan inte är en plats för marknadslogik, utan för lärande och personlig utveckling. Vi behöver reglera bort möjligheten att tjäna pengar på skattefinansierade skolor och återföra resurserna till det som verkligen spelar roll: undervisning och jämlikhet.

Vi måste också våga tala om det fria skolvalet för vad det verkligen är: ett system som gynnar de som redan har. Det kan vara dags att införa mekanismer som säkerställer att skolor inte blir renodlade elitskolor, utan att de erbjuder alla barn samma möjlighet till en kvalitativ utbildning, oavsett bakgrund.

Det är dags att stå upp för en skola där varje barn, oavsett vem de är eller var de bor, har rätt till samma möjligheter och samma kvalitativa undervisning. Vi måste göra upp med detta fiaskoexperiment och återta skolan från marknadens klor. Svensk skola måste åter till den till den jämlika plats för lärande som den en gång var.