Så både kom och gick valrörelsen. Sakteligen börjar vardagen återigen
göra sig påmind, och även om det ligger några skälvande valrörelseretoriska
utspel kvar och skvalpar från både höger och vänster så börjar både samtalsklimatet och arbetet återgå till
någon form av politiskt normaltillstånd.
Västerås har en ny majoritet. Socialdemokraterna, Miljöpartiet,
Centerpartiet och Kristdemokraterna bildade tillsammans det nya styret. Det är en
ny konstellation som inte samarbetat med varandra förut. Men allting har hittills
gått bra. Man enades om ett 130-punktsprogram som nu ligger som utgångspunkt
för det politiska arbetet i Västerås.
Själv är man ganska nöjd med tanke på
hur stor del av programmet som är direkt taget ur S valmanifest. Vi gick ut och sökte mandat för vårt program och kan nu sjösätta en så stor del av det. Bra där.
Kommunalpolitik är för övrigt väldigt pragmatisk i sin natur. För att
raljera lite så handlar det väldigt mycket om att drifta förskolor och bygga
vägar. Och det brukar överlag finnas en ganska liten ideologisk motsättning i
de praktiska frågorna.
Just nu är man i slutet på en väldigt intensiv arbetsperiod. Direkt efter
valnatten påbörjades sonderingar, som övergick i förhandlingar, som övergick i
programarbete som övergick till budgetarbete. Och det är där vi är nu. Några
timmar ifrån att presentera majoritetens förslag till budget. Lägg då till en
ny majoritet där vissa rutiner är helt nya eller inte hunnit sätta sig så kan
man utläsa att det varit en helt överhektisk höst som varit väldigt
påfrestande. Jag kan säga att jag ser med tillförsikt fram emot en period av ”vardagslunk”
för att både mentalt och fysiskt hinna ifatt och samla ihop sig igen.
För egen del så innebar valet också en i viss mån ny roll för mig. Den
som förtroendevald. Jag valdes in som ersättare till Västerås kommunfullmäktige
och fick den stora äran att bli ordförande för proAros, Västerås kommunala
vård- och omsorgsutförare. Det är ett uppdrag med många utmaningar; där
huvudfokuset ligger på att säkerställa att kvaliteten av vård och omsorg är av
yttersta klass. Men också att kunna säkerställa detta med en budget i balans.
Får nog skäl att återkomma runt detta ämne.
Nu när valrörelsen är slut så har jag någon form av förhoppning att kunna
öka bloggandet igen. Ta det inte som ett löfte dock ;)
tisdag 4 november 2014
0 kommentarer:
Skicka en kommentar